Hejsan och välkommen hit.

Här styckar jag upp text ur ett häfte som jag har skrivit som jag kallar Drabbas. Du kan läsa tidigare stycken om Du klickar för dem här till höger.

Hösten 1981 ville vi hälsa på svärmor i Jönköping och när vi var där utnyttjade vi en

inbjudan från en av pastorerna att besöka evangelistveckan. Då levde ännu en gammal pionjär, Georg Gustafsson, som hade varit fanbärare åt socialisten Kata Dalström.Vi träffade honom och fick en pratstund. Även under denna vecka fanns det väckelsemöten och i slutet av dem eftermöten.

Under ett sådant kommer en ung man fram och säger att han har ett ord att säga mig. Han vill be för mig, så att jag får en gåva av Gud. Det tar jag givetvis gärna emot, och han ber för mig.

När vi är färdiga, går jag fram till pastor Bo Hörnberg, som håller på att avsluta mötet och jag går snabbt fram till honom och talar tyst om för honom vad jag har på hjärtat. Han kramar om mig, presenterar mig snabbt och överlämnar mikrofonen.

När jag har fått den, säger jag med lagom mikrofonröst:

- Det sitter någon där borta - jag pekar - som har plågats av svår värk (i nacken) i många år, men ikväll löser Herren dig. Kan vi sjunga en sång tillsammans?

Vi sjunger då "Genom blodet" och mötet avslutas.

Morgonen därpå börjar med en bön och tacksägelseämnen som har ringts eller annars lämnats in, ska läsas upp. Mötesledaren läser: Det är en syster som har ringt in detta: Jag har plågats i många år av svår värk i en halskota, men jag blev fri på kvällsmötet igår! O vad jag blev glad.

Nästa år hände det en morgon när man läste tacksägelseämnen att en broder hade lämnat in en nästan likadan tacksägelse, och där det hade hänt samma kväll som den förra.

Ses vi här inne i morgo? Ha en bra dag. Rolf